Om hjärtsvikt

Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa som det ska. Vanliga symtom är trötthet, andfåddhet, sämre ork, svullna anklar och ben. Hjärtsvikt hindrar dig från att göra sådant du älskar. Den tar liv. Men hjälp finns att få och under senare år har prognosen förbättrats tack vare ökad kunskap och fler nya och effektivare behandlingsmetoder. Genom att lyssna till ditt hjärta och prata med din läkare kan sjukdomen upptäckas i tid, så att rätt behandling kan sättas in och du får ett längre liv och ökad livskvalitet tillsammans med dina nära och kära. 

Vad är hjärtsvikt?

Hjärtsvikt är egentligen ingen separat sjukdom utan ett resultat av att hjärtat inte längre fungerar som det ska. Hjärtat klarar inte av att pumpa runt den mängd blod i kroppen som behövs för att förse kroppens vävnader och organ med näring och syre. 

I början är symtomen diffusa och du blir lättare trött och andfådd. De förväxlas lätt med andra sjukdomar eller åldersymtom. På längre sikt kan tillståndet leda till att vätska ansamlas i lungorna och andra delar av kroppen, vilket ofta märks genom att det blir ännu tyngre att andas och att anklar och ben svullnar. Det gör att vardagssituationer kan bli svåra att klara av. Hjärtsvikt utvecklas ofta gradvis och dus kan ha haft sjukdomen en lång tid innan diagnosen ställts.

Hjärtsvikt är ett allvarligt och livshotande tillstånd om du inte får behandling, och prognosen varierar beroende på hur allvarlig hjärtsvikt du har och är i vissa fall sämre än för flera cancersjukdomar. Oftast krävs livslång behandling, men nya behandlingsmetoder och effektivare läkemedel har gjort att prognosen förbättrats under senare år.

Hjärtsvikt kan även uppstå akut med dramatiska och livshotande symtom och då bör du genast ringa 112. Akut hjärtsvikt kan uppstå i samband med en hjärtinfarkt eller när en kronisk hjärtsvikt med diffusa symtom plötsligt försämras.

Hur vanligt är hjärtsvikt?

Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom och en av få hjärtsjukdomar som ökar i västvärlden.  Bara i Sverige insjuknar omkring 40 000 personer* varje år och man räknar med att ungefär 250 000 personer lever med kronisk hjärtsvikt. Hjärtsvikt drabbar oftast äldre och snittåldern vid diagnos är cirka 75 år. Kvinnor och män drabbas i ungefär samma omfattning, men män insjuknar som regel tidigare i livet än kvinnor.  Antalet drabbade stiger kraftigt med åldern och cirka tio procent av befolkningen över 80 år har troligen hjärtsvikt, vilket gör att den räknas till en av våra folksjukdomar.

Varför får man hjärtsvikt?

De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är en längre tids förhöjt blodtryck eller en tidigare hjärtinfarkt där delar av hjärtmuskelns vävnad har skadats. När hjärtats ena kammare är försvagad, eller hjärtat inte kan fyllas med blod som tidigare, kan det heller inte pumpa runt blodet som förr.  Den friska delen av hjärtat får då jobba hårdare för att klara av samma arbete som tidigare. När hjärtat tvingas jobba hårdare frisätts i sin tur stresshormoner och det redan ansträngda hjärtat blir än mer pressat och hamnar i en ond cirkel.

Vid sjukdom i vänstra hjärthalvan kommer vätska att samlas i lungorna och då är andfåddhet det vanligaste symtomet. Om högra hjärthalvan sviktar kommer blodet att stanna kvar ute i kroppen och resulterar i vätskeansamling ibland annat ben och fötter.

Även om högt blodtryck och tidigare hjärtinfarkt är de vanligaste orsaker till hjärtsvikt, kan andra anledningar vara rytmrubbningar i hjärtat, vissa lungsjukdomar, läckande eller förträngda hjärtklaffar, medfött hjärtfel eller en sjukdom i själva hjärtmuskeln, diabetes samt alkoholmissbruk.

Oroas du över hjärtsvikt? Kontakta vården.

Misstänker du att du själv eller någon i din närhet kan lida av hjärtsvikt? Eller är du diagnosticerad med hjärtsvikt men fortfarande besväras av symtom?

Ta kontakt med din läkare så snart som möjligt, för att få en undersökning och eventuell behandling.

Har du symtom på hjärtsvikt?

Kontrollera hur din vardag påverkas av dina symtom genom att ladda ner pdf-filen symtomkontrollen. Boka en läkartid för uppföljning.

Gör symtomkontrollen

Kontakta en läkare

Källor:

 

Uppdaterad: 14-11-2017